till postverket

nu i veckan är det la rentrée, och indirekt kanske la sortie för alla turister. hoppas. för när allt är stängt, varmt och pausat så är det fan inte kul att behöva trängas med 7000 turister bara för att ta sig till metron. inga utställningar, utöver de permanenta, som egentligen lockar.

men!

zeng fanzhi kommer till mam! ja! den 18 oktober!

ett ljus i tunneln. kolla:

 

idag är himlen grå istället för blå. det regnade på förmiddagen. killen i tabacen försökte ragga. frågade om jag ville ha hans nummer. nej vet du, jag ska nog hem till min kille och ta en cigg nu. han fnös.

 

det om det. inte för att det intresserade någon.

 

så sitter jag i något slags bokhav igen. börja om, tänker om, tänker jag rätt? drömde att jag utbildade mig till gynokolog. tänk om! R menade att det är ett tecken på att jag skulle vara med barn. liksom min feber igår, och mitt illamående imorse skulle vara. nä du. ingen bulle i min ugn. det är säkert.

 

vi skulle åkt till palmerna. nu. typ. eller i september. men nu ligger en släkting inför döden, vid palmerna, bredvid, och vi åker inte dit. kanske R åker för avsked, men jag vill inte med. döden ska inte få skugga mina palmer. men! snart. fan. ska också jag till värmen (som inte är 30 grader i skugga i 18e arrondisemanget, där gatorna luktar piss och majskolvar). 

 

den som drömmer.

 

(jag ska till sverige. spontant! kul! härligt! äh. mindre pissdoft? jo.)