till postverket

jag kom hem klockan 5.30

tog in tidningen

alltså, var ju inte ens på efterfest. var på middag. förfest. ml. sleven.

5.30

i'm getting old

hur som helst. där. ml. att han dök upp.
i rökrutan hörde jag en bekant röst, folk skrek och skrattade och musiken läckte ut men trots det. det gick inte att missa.
han såg mig först och skrek HEEEEEEJ!!!! som en fjortis
och kysste mig på kinden
stank sprit

han: har du cigg?

jag: du snyltar fortfarande på alla andra som vanligt eller?

han: aaaaakheeeey chilla!!! snygg bränna. bjud på en kamel, babe

jag bjöd på en kamel och gick in, ville slänga igen dörren men sånt fungerar aldrig på klubbar. ingen märker nåt liksom. ville även säga "i'm not your babe, ditt kukhuvud" men orkade inte, var trött

sen försvann han
eller om det var jag

<3

igår, målade naglarna till det här, drack drinkar i enskede till han där^

att x inte hört av sig tänkte jag inte så mycket på, jag var lycklig ändå
jag borde ha ont, jag har inte ont, jag bryr mig inte. inte nu.
passar på att get things done medan x inte är det enda jag funderar på
vad ska jag göra?
jag rensar. jag tömmer, slänger, återvinner.
jag börjar om.

som sagt.

robert glaspers ögon

frukost, en kaffe och cigarett alltså, till Robert Glasper – Black Radio

(b hade frågat efter mig igår, förstår inte varför, jag hånglade med a framför honom, a som jag inte ens vill ha. men b hade frågat, b bryr sig, och jag känner mig som en elak subba.
fast egentligen vill jag bara prata med x, x som aldrig loggar in på skype. x x x. jag längtar, men jag är inte värd det, det där. x är utomlands, jag skulle hälsa på, i april, det är april nu, övermorgon, men x loggar aldrig in, jag kan inte köpa biljetter till landet x är i.
och jag undrar, vad hade jag väntat mig)

lyssnar på den här när mamma kommer in och säger att hunden har kräkts upp en kondom och frågar om den tillhörde innehållet till skorna som stod i hallen imorse

what can i say. jävla hund, jävla jay z och pharrell

metron i paris, "fransk manlig cool musiker"

en vän räknar på fingrarna hur många män hon älskar, det blir inte mer än en hand. samma kväll som hon blir slagen av en främling, man, på nattbussen möter jag en nationalistisk Breivikanhängare, man, på en annan buss andra sidan stan. min mamma, som är en bit över femtio nu, beklagar sig över hur hon bara blir äldre, medan hennes manliga kollegor bara blir stiligare.

mansslakt kvinnomakt har en kompis som status på facebook, jag tror hon är seriös, hon är seriös.

den olösliga ekvationen är följande: varför faller man för svinen, igen, trots deras uppenbara brister? varför denna tortyr mot sig själv?

ibland går inte intellekt och känslor ihop, nej, inte ibland, oftast går de inte ihop.

den här låten kommer alltid upp i min ipod när jag står och väntar på bussen med hunden, på tuben vid slussen eller vid pendeln i huddinge. alltid. sen går jag på färdmedlet och blir SO HAPPIE

här står jag i mörkret med ljus bakifrån. fåtölj full med kläder, ikea

 

i kommunen jag bor finns ett ålderdomshem för dementa, det är ett av de bästa, kön dit är lång. personalen där är goda människor som tänker med hjärtat och behandlar de boendena som människor, inte som anonyma patienter. det här åldersomshemmet är inte som carema, det är caremas motsats. nu ska kommunen jag bor i stänga ner det här hemmet. kommunen ska spara pengar, vi pratar om en av sveriges rikaste kommuner. nio människor bor där, nio människor arbetar med dem. kommunen erbjuder inga nya hem för de äldre, inga nya jobb för personalen. alla får sköta sitt, leta själva, hitta nya hem och jobb. en flytt är bland det mest ansträngande en dement kan vara med om, dementa ska inte behöva vara med om för mycket förändringar. det kan, jag överdriver inte, bli deras död.

fyra av de äldre flyttade dit för tre månader sen. nu måste de flytta igen. ingen sa något till de anhöriga när de flyttade dit, ingen sa att hemmet skulle stänga ner om ett år.

nu släpper kommunen bomben och arton människor står inför oviss framtid, plus alla de anhöriga som måste sköta flytten. jag träffade systern till en av de äldre idag. möte på stadshuset nästa vecka. hon ska ta med sig en advokat.

jag undrar, hur fan tänkte kommunen här? och skäms dem?

så jävla vidrigt och elakt, som en i personalen sa. så fucking lågt. vem har rätten att få bestämma sånt här? jag blir trött, orkar inte. dumma i HUVET är dem

en död rockstar. tusentals döda okända.

jag minns den här dagen. vi köade i två timmar för att få se skeletten. du smsade

vad gör du?

katakomberna. familj på besök. vi var på kyrkogården nyss.

mais vous aimez la morte bien ou quoi ?

sa någon. jag vet inte hur vida det stämmer. tror hon var klok, kvinnan som sa det. orden stämmer in på mig iallafall, det är säkert. jag gör det nu, här, hej, för hundrade gången

jag gick på bio, såg polisse, en fransk film om polisen som arbetar med barnfrågor. den var magnifique, au top, trop bien. fem av fem poliser får den.

boken har jag inte börjat på. en kille bad mig läsa den, jag läste baksidan efter jag köpt den, började undra varför denna kille vill att jag ska läsa postverket av bukowski, jag blir nervös, väntar med att läsa

kamelerna får tre av fem kameler. eller egentligen vill jag ju säga fem. fan, säger fem. fem av fem kameler får kamelcigaretterna.